En skola där barnen står i centrum

1998 nådde nästan 90 % av alla barn i Lerums kommun godkänt i alla betyg i nionde klass – 2023 var det 73% [1]. Vi menar att vi måste bryta denna trend – alla barn ska ges förutsättningar att gå ut nionde klass med godkända betyg. Utan detta försvinner förutsättningarna för en god framtid.

Därför ställer vi om skolan i Lerums kommun

Tidigare har det uttalade målet för Lerums kommuns skolor varit att eleverna ska nå höga meritvärden – vilket också syns lyckas i statistiken fram till 2020 (inte därefter) [2]. Om barnen klarade skolan var av mindre intresse för den tidigare majoriteten med L-C-Kd-som starka influensers.

Från och med 2024 kommer denna omställning till att satsa på nödvändiga kunskaper snarare än yttersta spets att synas fullt ut – Lerums kommun har då styrts utefter denna målsättning under hela läsåret och med en budget som satts utifrån det – en budget som verkligen riktas mot skolan. Detta är en långsiktig satsning som vi ska fullfölja!

Skolans budget stärks i vårt Lerum

För att möjliggöra denna förändring av hur våra barn lyckas i skolan avsatte vår majoritet 1 487,3 miljoner kronor till Lerums skolor för år 2024 – 75 miljoner mer än året innan. Utöver detta har vi lagt till ytterligare 4 miljoner ur den reserv på 5 miljoner kronor som vi i budget sparade för oförutsedda händelser. Så anser vi att vi ska kunna få en knäck i den nedåtgående kurvan.

Vad är det som inte går ihop då?

Vi noterar de frågor och funderingar som invånare och anställda har och vill därför framföra:

Vi skär inte ned på skolan – vi resursförstärker den – men mycket få verksamheter i landet har kunnat följa med i inflationstakten som varit. Där ser läget mycket bättre ut framöver när vi når normalare inflationsnivåer och alltså bättre kan budgetera kostnader för mat, materiel, löner med mera. Kostnaderna har under senaste året ökat snabbare än intäkterna – vilket är olyckligt och varit svårkontrollerbart. Genom att inte göra panikåtgärder under ett enskilt år ser vi goda möjligheter att rätta till denna tillfälliga svacka på något års sikt.
250 färre elever – det är ett ansenligt antal – någonstans kring 10 hela klasser färre. Så mycket mindre är elevkullarna i Lerums kommun – och då tar vi ansvar för att elever har de lärare som behövs och lärare har de elever som behövs för att utföra sitt arbete. Elever utan lärare fungerar inte – men lärare måste också ha tillräckligt med elever.
Lerums skolor tar ett större ansvar för kostnader än tidigare när statsbidrag som varit norm nu inte längre utbetalas. Här är ett utredningsarbete nödvändigt för att utvärdera vilka insatser som tidigare betalats av staten som bör fortsättas och vilka som inte gett avsedd effekt och som då ska förändras. Detta pågår och under tiden tills vi vet står vi kvar med kostnader.

Inga massuppsägningar i vår skola

Vi har lagt grunden för att alla elever ska kunna nå godkända betyg – åtgärdsplanen för skolområdet vi tagit fram ska ge en långsam anpassning av skolans kostym till nya förutsättningar. 2025 ska vi åter vara i balans. När inflationen nu sjunker, när vi ser att vi kan förverkliga bostadsplaner så fler kan välja att bo i den bästa av kommuner och när vi ser stabila förutsättningar från regeringshåll ser vi med tillförsikt på att nå vårt mål. 2024 blir ett år där vi önskar ge medarbetarna i skolan all arbetsro som är möjlig i den turbulens som faktiskt uppstått – därför ska inga massuppsägningar ske!

I skrivande stund anställs nya medarbetare runt om i kommunens skolor – 5 tjänster finns just nu att söka.

Ge mer pengar till skolan?

Utöver att vi redan gett mer pengar till skolan – så finns inte mer pengar att ge – oavsett vad den samlade-(KD-SD-L-C-Mp-V) minoriteten hävdar. De 30 extra miljonerna som de hänvisar till skulle sannolikt innebära att vi får ta 30 miljoner av årets pengar från någon annan kommunal verksamhet (äldreboenden eller socialtjänsten sannolikt). Vi tror heller inte på att, till skillnad från vad kristdemokraterna gör, det är möjligt att bortrationalisera samhällsbyggnadskostnader på omkring en tredjedel av total budget i ett läge när den nämnden ansvarar för att täcka upp för de stigande räntekostnader som kommunens lån drabbats av.

Och hur gärna vi än skulle vilja är alternativet att använda gamla överskott helt enkelt inte möjligt. En följd av de ord som ligger bakom kommunallagen ”Som allmän utgångspunkt gäller att varje generation måste själv bära kostnaderna för den service som den konsumerar.”. Vi får inte leva över våra tillgångar från år till år.

Renée Bengtsson

Jon Haraldsson

[1] Elever i åk 9, meritvärde, hemkommun, genomsnitt (17 ämnen), Kolada, 2024-05-09, https://kolada.se/verktyg/jamforaren/?focus=16681&report=115125 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

[2] Elever i åk 9, meritvärde, hemkommun, genomsnitt (17 ämnen), Kolada, 2024-05-09, https://kolada.se/verktyg/jamforaren/?focus=16681&report=115125 Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.