NYHET

Kata skriver: Om skolan, budget och kommunens ekonomi

I kommunen är man på sätt och vis i tre budget-år samtidigt. Vi kan börja där, för redan där är det tjorvigt. Budget för 2024 är beredd i våras och beslutad om på fullmäktige som var i juni. Vissa justeringar kan ske, men denna är den budget jag oftast refererar till när jag talar om ”budgeten” eller när jag berättar om saker vi satsar på och så vidare.

Exempelbild

I budget 2024 har vi beviljat närmast alla äskanden för täckning av kostnadsökningar. Som vi alla vet ökar kostnader rejält nu, på alltifrån toapapper till mat. Det påverkar givetvis varenda förvaltning i vår kommun, och för att inte behöva lägga generella sparkrav valde vi att ta den vägen inför 2024. Det resulterade också i en kommunbudget med beräknat underskott på närmare 116 miljoner. Det är inte lätt att besluta om, men vi gjorde det för att vi inte vill spara på Piteåbornas välfärd.

Om vi nu talar om budgeten för 2023 (alltså det budgetår vi befinner oss i just nu) så togs viss höjd för kostnadsökningar i den budgeten (och den budgeten bereddes ju och beslutades alltså om 2022). Men det var svårt i maj 2022 att veta hur kriget i Ukraina, inflation och oroligheter skulle påverka oss. Och nu, när vi närmar oss slutet av 2023, ser det som bekant ut att vara svårt att få ihop årets budget. För Barn- och Utbildningsförvaltningen är prognosen -11 miljoner. BUFs totala budget är på ungefär en miljard, kan tilläggas.

När man närmar sig årets slut är det då förvaltningens uppgift att flagga till politiken. Säga ”Hej, hörni, vi ser inte ut att klara budget” – och då är det också politikens roll att säga ”Okej, det var ju inte bra, gör vad ni kan för att försöka hålla budget”. Det är vad som skett. Det är inte dramatiskt, det handlar absolut inte något sparkrav från politiken, och att (som Piteå-Tidningen) kalla det ett ”stålbad” är rakt av felaktigt.

Med det sagt förstår jag oron många känner inför att vi ska klara av att möta de kostnadsökningar som ännu sker, och att vår generella välfärd (bland annat skolan) inte ska behöva spara eller sänka sin standard. Det är återigen därför vi lagt den budget inför 2024 som vi gjort. Många kommuner runt om i landet lägger istället generella sparkrav, och sätter sin tilltro till SD-regeringen som än så länge låter skattesänkningar kosta mer än bidrag till välfärden.

Kata Nilsson